Regeringen vill ta fram en nyindustrialiseringsstrategi med utgångspunkten att skapa förutsättningar för fler företag att lägga sin produktion i Sverige. Nyindustrialisering.se frågade Närings- och innovationsministern Mikael Damberg om varför Sverige behöver en strategi för Nyindustrialisering.

 Varför arbetas det fram en Nyindustrialiseringsstrategi?

– Industrin fyller en central funktion i den svenska ekonomin, även om det på senare år har hamnat i skymundan och man har till och med talat om en avindustrialisering. Riktigt är dock att den strukturella förändringen av ekonomin har ställt industrin inför delvis nya förutsättningar och utmaningar. Regeringen har börjat ta fram en nyindustrialiseringsstrategi. Den har som utgångspunkt att skapa förutsättningar för fler företag att lägga sin produktion i Sverige. Strategin ska bland annat ha en inriktning mot högt kunskapsinnehåll i svenska produkter och tjänster, omfatta industrins tillgång till kompetens och forskningsresultat, kapital och förbättrade förutsättningar för innovation och produktion i Sverige. Industriforskningsinstituten har en betydelsefull roll och regeringen avser att stärka och samla den sektorn ytterligare.

Vilka är de största utmaningarna som svensk industri står inför idag?

– I takt med en tilltagande globalisering möter industrin en allt starkare internationell konkurrens. Sverige konkurrerar högt upp i värdekedjan med högt kunskapsinnehåll. Detta har länge varit de utvecklade ekonomiernas ”nisch” i den internationella konkurrensen, medan andra delar av produktionskedjan har outsourcats till länder som haft lägre arbetskostnader. Men de nya tillväxtekonomierna börjar alltmer konkurrera även med ett högt kunskapsinnehåll och högre förädlingsvärden. FoU-investeringar ökar exempelvis kraftigt i Asien, och en betydande andel av världens största bolag har numera sitt ursprung i utvecklingsländer. Den snabbt ökande digitaliseringen, som hänger tätt ihop med globaliseringen, skapar också nya möjligheter och utmaningar för industrin i kanske ännu större skala nu än tidigare. Här ligger Sverige i många avseenden långt fram, men det gäller att ta tillvara de nya möjligheterna som ges i och med den snabba utvecklingen. Den som hamnar efter riskerar att bli utkonkurrerad snabbt. Omvandlingstrycket och krav på förnyelse är ständigt högt inom industrin. Det kräver en stor anpassningsförmåga och flexibilitet.

– Det spiller också över på kompetensförsörjningen. När kompetenskrav förändras i allt snabbare takt blir det en utmaning även för kompetensförsörjningen att hänga med och erbjuda relevant arbetskraft. Därtill finns det idag en brist på nyckelkompetenser för industrin, särskilt ingenjörer och personer med teknisk kompetens. Kompetensförsörjningen till de kunskapsintensiva tjänsteföretagen, som många gånger levererar till industrin, är också många gånger bristfällig. 

– I det kortare perspektivet kan man också konstatera att industrin drabbades hårt av den minskade efterfrågan till följd av finanskrisen.

Med ökad automatisering följer också färre traditionella industrijobb och krav på helt nya kompetenser för att utveckla och sköta det automatiserade systemen. Hur ska man hantera den omställningen?   

– Det finns en risk att direkta jobb försvinner i tillverkningsindustrin på grund av automatisering och robotik, men det är en utveckling som kommer att göra oss starka och konkurrenskraftiga i framtiden. Samtidigt skapas det nya jobb inom tjänstesektorn till en följd av mer automation. Med ökad digitalisering kommer det att ställas krav på nya tjänster och kunskaper hos t.ex. jurister och affärsutvecklare och inom dessa kategorier förväntas antalet tjänster öka till följd av digitaliseringen. Vi vet dessutom att ett arbetstillfälle i industrin som inte kräver universitetsutbildning skapar 0,5 jobb i det omgivande samhället. Ett industrijobb som kräver universitetsutbildning skapar 3 jobb i det omgivande samhället. Så genom att förskjuta tyngpunkten mot mer kunskapsinnehåll i arbetet borde fler jobb skapas i samhället och därmed skapas ett positivt netto. Nyindustrialiseringsstrategin kommer att ha ett fokus på högt kunskapsinnehåll i produktionen genom satsningar på digitalisering, kompetensförsörjning, automation och robotik mm. Strategin kommer också att ha som ambition att främja en kunskapsöverföring från storföretag till små företag där många nya jobb skapas.