Använd befintliga strukturer inom utbildning, se de möjligheter som finns att skapa synergier, utbilda till anställningsbarhet, och gör allt detta i Nyindustrialiseringens namn skriver Johan Bengtsson teknikutvecklingschef på Göteborgs Tekniska College.

Låt mig börja med att förklara hur jag ser på begreppet ”Smarta fabriker”. Det är nämligen mitt favoritord när jag pratar om framtidens produktion, nyindustrialisering och digitalisering av industrin. För mig är en ”Smart fabrik” en fabrik som utnyttjar de möjligheter som ges med den nya tekniken. Det kan handla om att man kopplar upp den mot nätet, använder sig av virtuell simulering, Big data, nya material och tillverkningsmetoder. En ”Smart fabrik” minskar även miljöpåverkan och är attraktiv genom goda arbetsförhållanden. De arbetssätt som finns i fabriken är även smarta t.ex. genom flexibla informationskanaler. En ”Smart fabrik” lockar även unga att vilja arbeta i den och den ger Sverige konkurrenskraft och förnyelse.

"Ju fler repetitioner av någonting och ju mer problem man löser desto mer kompetent blir man."

För att vara anställningsbar i en ”Smart fabrik” är det viktigt att medarbetarna har rätt kompetens d.v.s. kunskap, egenskaper och erfarenheter. Bästa sättet att träna sin kompetens oavsett om man vill bli fotbollsproffs eller underhållstekniker är att göra saker. Ju fler repetitioner av någonting och ju mer problem man löser desto mer kompetent blir man. Alltså måste vi ha system för utbildning, både i skolan och av yrkesverksamma, som ger dem den möjligheten.

För yrkesverksamma är det inte svårare än att skicka dem på utbildning. Vad man gör innan och efter utbildningen är även viktigt för att få rätt effekt av utbildningen och det ligger på chefens ansvar. Alltså måste vi även utbilda våra chefer och beslutsfattare om ”Smarta fabriker” så de kan vara ett stöd i lärprocessen för medarbetarna. För utbildning i företag anser jag att man skall använda de framgångsmodeller som finns. Produktionslyftet är en sådan. Använd samma struktur och metodik för ett ”Digitaliseringslyft” av svensk industri. Gör som på 80-talet när CAD/CAM var nytt. Åk runt i landet med en ”Smart fabrik” på en trailer som fungerar som demonstrator och besök företagen på plats. Ha färdiga utbildningsmoduler anpassade till målgruppen som kan vara både produktionschefer och operatörer. Vi får dock inte glömma att grunden för ett företag är stabila processer. Därför måste man börja i rätt ordning. Digitalisering är inte frälsningen om man inte har grunderna.

Vi måste också fylla på företagen med nya kompetenta medarbetare och varför inte använda samma trailer för att möta studenter. Några av våra högskolor i landet skall ha demonstratorer som de även bedriver forskning på, men som komplement till dem är mobila trailers lösningen. På gymnasieskolorna runt om i landet kommer man inte ha möjlighet att bygga demonstratorer och det skulle heller inte vara ekonomiskt försvarbart. Att bygga upp kunskap om ”Smart fabrik” bland lärarna i gymnasieskolan är inte lika enkelt som på högskolorna eftersom de inte bedriver forskning. Samma gäller yrkeshögskola och yrkesvux. En trailer med tillhörande utbildare som stannar en dag och ger de studerande en upplevelsebaserad workshop skulle kunna bli en framgångsmodell under förutsättning att lärarna tar ansvar för lärprocessen. För och efterarbete är viktigt för att få rätt effekt av utbildningen och det ligger på lärarnas ansvar. Teknikcollege är en bra modell för industriteknisk utbildning. Använd den strukturen för att komma ut med ”Smarta fabriker” på skolorna. Då når vi inte bara skolor utan även många företag eftersom de är engagerade i Teknikcollegeskolorna.

"Använd våra Science centers runt om i landet som arena och bygg ”Smarta fabriker” som utställningar."

Som jag skrev tidigare lockar en ”Smart fabrik” även unga att vilja arbeta i den. Använd våra Science centers runt om i landet som arena och bygg ”Smarta fabriker” som utställningar. På de orter där det inte finns Science Centers kan vi åka med en trailer och träffa grundskoleelever. En ”Smart fabrik” ger arbetsmarknadskunskap vilket ungdomar behöver. Detta visar ett framgångsrikt projekt som Jobba i Västerås bedriver som heter just Arbetsmarknadskunskap. När de frågar ungdomar vill de flesta arbeta inom ett 30-tal yrken. Dessa yrken är mer eller mindre desamma på högstadiet och gymnasiet och ni kan gissa hur många som är industriyrken av dem. Sen får vi inte glömma grundskolelärarna. Jag har träffat hundratals tekniklärare på grundskolan genom projektet Möjligheternas Värld och varför inte utbilda lärarna med ”Smarta fabriker” också. Med ”Smarta fabriker” kan vi uppfylla mål i grundskolans läroplan i teknik som tekniska system, processer, styr och reglering. Mål som lärarna idag har svårt att uppfylla. Vi kan också i en ”Smart fabrik” visa vad man kan använda programmering till.

Genom att göra en nationell satsning och ta fram en demonstrator som kan dupliceras, anpassas till olika målgrupper och användas i många olika sammanhang får vi synergier. Använder vi dessutom den struktur och de modeller som finns i landet för utbildning kan vi göra det resurseffektivt. Min önskan är att göra en stor nationell satsning istället för många små lokala för att på det sättet kunna få mycket verkstad och lite administration. Nu undrar ni säkert hur många "Smarta fabriker” det blir totalt? Mitt svar är: Många fabriker blir det…

www.teknikcollege.se
www.arbetsmarknadskunskap.se
www.mojligheternasvarld.se
www.produktionslyftet.se