Nyindustrialisering – en digital revolution



Allt fler lyfter fram digitalisering och automatisering av den svenska industrin som en förutsättning för dess överlevnad. Genom att leda den digitala utvecklingen ska svensk industri stärka konkurrenskraften och skapa fler arbetstillfällen.  

Nyindustrialisering och Industri 4.0 är uttryck som de senaste åren hörts allt mer i debatten om den svenska industrins framtid. Förhoppningen är man genom en satsning på nya digitala innovationer för industrin ska kunna möta den globala konkurrensen och även skapa nya arbetstillfällen inom industrin.

Uttrycket Industri 4.0 kommer från att digitaliseringen av industrin, med smarta fabriker där maskiner kommunicerar med varandra, ses som den fjärde industriella revolutionen efter ångmaskinen, elektriciteten och it-ålderns genombrott. Uttrycket slog igenom på Industrimässan i Hannover 2011 och sedan dess har allt fler börjat diskutera möjligheterna som ”the internet of things” och ”big data” kan innebära för industrin. 

Genom nya innovationer som digitaliserar och automatiserar produktionen är förhoppningen att Industri 4.0 ska kunna effektivisera, öka kvaliteten och göra det möjligt att framställa mer individualiserade produkter till ett lägre pris. Många av de traditionella industrijobben förväntas försvinna men i deras plats skapas behovet av nya kompetenser inom forskning, utveckling och drift.

Tyskland, där begreppet Industri 4.0 först myntades, ses också som ett föregångsland för den här processen av nyindustrialisering. Regeringen i Tyskland har satsat miljardbelopp på att stödja forskning, utveckling och samarbeten inom industrin som ska skapa de innovationer som kan ta till vara på den digitala teknikens fördelar i industrin. Även i länder som USA, Schweiz och Sydkorea görs idag stora satsningar på samarbetsprojekt för att digitalisera industrin och på så vis öka konkurrenskraften för att behålla, och i viss mån även återetablera industrijobb som flyttas utomlands.

I efterdyningarna av finanskraschen 2008, som slog hårt mot den svenska industrin, har debatten om svensk industris framtid även den allt mer kommit att fokusera på möjligheterna i Industri 4.0. Så sent som den 6 maj skrev närings- och innovationsminister Mikael Damberg tillsammans med företrädare för Vinnova, ABB, LKAB, Ericsson och Boliden en debattartikel i NyTeknik där man lyfte behovet för en nationell strategi för att digitalisera industrin. Kompetensen, menar man, finns redan i landet men nu krävs satsningar för att göra Sverige världsledande

Målen med nyindustrialiseringen är alltså tydliga: genom att ligga i framkant för tekniken och utveckla nya innovationer ska svensk industri bli mer konkurrenskraftig, forskning och utveckling ska stärkas och istället för att outsourcas till låglöneländer ska både produktionen och industrijobben stanna i Sverige. Men även om målet är klart så är vägen dit fortfarande under utveckling och debatten har bara börjat.